Första advent.

I lördags morse var det dags för mig att skriva ett så kallat placement test för Harvard Extension School. Jag funderar nämligen på att läsa en kurs där under våren och då måste man först göra detta provet för att det ska se vilken nivå man ligger på. Eftersom jag ville ha gott om tid på mig och ladda upp på bästa sätt genom att ta en dusch och äta frukost i lugn och ro innan jag skulle behöva bege mig mot Cambridge så hade jag ställt klockan tidigt. Men då mitt alarm på mobilen av någon dum anledning inte ringde och jag därav vaknade en timme senare än beräknat så blev det istället raka motsatsen. Jag flög upp ur sängen snabbare än blixten, drog på mig närmsta trasa och hevade i mig en kopp kaffe för att snabbt vakna till. Min snälla värdpappa som var pigg och vaken var dock så snäll och skjutsade mig till tåget. Så cirka 20 minuter efter jag vaknat så satt jag på tåget, osminkad, nyvaken och med fettigt hår. Nå väl, jag hann iallafall fram i tid! Provet i sig var i princip uppbyggt som de internationella proven under gymnasiet med både hör- och läsförståelse, fast det var väldigt mycket svårare. Hörförståelsen kände jag väl gick helt okej men texterna som läsförståelsen infattade var så otroligt ointressanta och invecklade att jag hade svårt att koncentrera mig. Har därför inga större förhoppningar på resultatet, vi får se när det kommer!

När jag varit instängd i provsalen ett par timmar och äntligen fick komma ut så möttes jag av ett Harvard campus var är alldeles täckt utav snö. Det var så otroligt fint och jag retade mig verkligen på att jag lämnat kameran hemma i all stress. Jag begav mig iallafall till tunnelbanan och åkte in till Boston för att hänga med Esther. Vi satt och fikade i flera timmar, fönstershoppade och hade det jättemysigt. Kvällen spenderade jag sen hemma hos Ebba med ett gäng andra au pairer där vi beställde pizza och satt och skrattade mest hela kvällen. I söndags blev det lite första adventsfirande hemma hos Karolinas värdfamilj som är svensk så det bjöds på julkakor och så sjöng vi lucia sånger. Resten av dagen så hängde jag med vänner och även denna kvällen så blev det middag hemma hos Ebba, tillsammans med hennes värdfamilj, Karolina och Sandra. Ebbas värdfamilj är hur gullig som helst och de har dessutom en liten "godisbutik" i hennes hus som man får gå och plocka från när man kommer och hälsar på. Rena guldgruvan för gottegrisar som mig! Helgen avslutade vi sen tillsammans med att krypa ner alla fyra i Ebbas säng för att titta på julkalendern och solsidan. Med andra ord så hade jag alltså en väldigt lugn och mysig helg. Jag är så himla tacksam för alla fina vänner jag har fått här borta, vet inte vad jag skulle gjort utan dem. Man kommer varandra nära på ett rätt särskilt sätt när man träffas här och vi alla är i samma situation, dvs långt bort ifrån tryggheten hemma och alla nära och kära. Även om vi tvingades krossa Atlanten för att träffas så är jag så himla glad att vi nu har varandra.

 Fullt hus när det nalkas adventsfirande. Hade ingen aning om att det fanns så många svenska familjer här i Boston området!

 Finaste Ebba när vi brunchade på Johnny's i söndags. Erika var också med men hon ville inte vara med på bild av någon oklar anledning :)

 Och så jag och min skönaste norrlänning Sandra!