Thanksgiving.

Har en hel del att ta igen här på bloggen så tänkte börja med att berätta om i onsdags då jag och mina vänner inledde thanksgiving helgen hemma hos Sandra. Hennes värdfamilj hade rest bort för att fira i Chicago så vi hade huset för oss själva. Vi lagade en riktigt brakmiddag med kött, klyftpotatis, ugnsbakade grönsaker och, hör och häpna - bearnaisesås! Lyckan var total när vi först hittade detta flytande guld färdigt i burkform, cirka 10 cl för $7. Dvs cirka 50 svenska kronor för en matsked sås, typ... Dyrt så in i helskotta för au pair plånboken men det tyckte vi trots allt att det nog skulle vara värt i detta annars till synes sås torra land. När vi en stund senare dock lyckades hitta beasås även i pulverform för $2 så tänkte vi om.... Mer sås för mindre pengar, klart man slår till! Middagen blev kalasgod och jag njöt så löjligt mycket. Till efterrätt unnade vi oss dessutom en om möjlig ännu godare marängswiss och filmen "Magic Mike". Den där rullen har en hel del godsaker att erbjuda kan jag tala om för er som missat den, en av dem stavas Channing Tatum. Mysfaktorn var hög och det blev många härliga skratt under kvällen. När vi precis hade startat filmen så öppnas den upp men en rätt så "het scen" och Sandras hund får då lägligt nog för sig att börja tokjucka mot en saccosäck. Mysfaktor var det ja!

När jag vaknade på torsdag morgon och gick ner till vardagsrummet så möttes jag av två pojkar som var på goshumör. Vi satte oss därför i soffan alla tre och läste bok efter bok tillsammans tills det var dags att äta pankakor och titta på  The Thanksgiving Parade från NYC med mina värdföräldrar. Fram till lunch gick vi alla här i huset i pyamas och gottade oss, min värdmamma bakade brownies som vi skulle ha med oss till kvällens firande och jag svenska köttbullar. Efter lunch så kom lite släktingar över för att spela amerikansk fotboll med oss, det har de nämligen som tradition i sin familj att göra här varje år. Vädret tillät oss att spela i tshirt och trots att jag inte har lärt mig att spela efter alla regler ännu så hade vi riktigt roligt!

Efter fotbollen så var det sen dags att börja göra sig i ordning för det riktiga firandet. Jag följde med min värdfamilj till deras släktingar som bor i North Andover, cirka 45 mins bilkörning norr om Boston. Släktingarna vi firade hos hade ett fantastiskt fint hus mitt ute i skogen långt ifrån någon annan närmre bebyggelse. I huset hade dem dessutom ett stort rum som jag fick veta står tomt hela året förutom under just thanksgiving helgen då det dekoreras vackert och fylls med massor av mat. För er som inte vet så kan jag berätta att thanksgiving är en mycket gammal tradition som har firats sedan pilgrimerna kom till Amerika. Enligt legenden så hade de till en början mycket svårt med skörden p.g.a okunskap om marken här. Med hjälp utav indianerna så kunde de till slut dock äntligen få en god skörd och då anordnades ett stort firande i Guds ära för att de var så tacksamma.

Thanksgiving handlar alltså till stor del om mat och det är makalöst hur mycket tid och engagemang det faktiskt läggs ner kring det hela. På vårt matbord fanns det allt man kunde tänka sig så som kalkon, skinka, olika sorters stuffing, mashed potatoes, ratatouille, potato puffs osv, osv.... Dessertbordet var också storartat med diverse pajer, kakor och glassorter. Under middagens gång så fick alla berätta om något som de var särskilt tacksamma över. Jag hade ju som tidigare nämnt gjort svenska köttbullar och dessa blev (oförväntat nog bland alla de andra godsakerna som fanns) riktigt uppskattade. Så uppskattade att jag faktiskt fick ett tal tillägnat mig tack vare dem av en gammal man. För denne mannen han hade minsann varit Sverige och träffat kungen, och han visste då sannerligen också att "svenskarna dom sprider inte sina köttbullar hur som helst!"

Summa summarum så kan jag säga att thanksgiving är en tradition som jag verkligen gillar och tänker försöka ta med mig hem till Sverige. Inte bara på grund av all mat som uppenbarligen är alldeles utsökt. Utan för att hela mening med att stanna upp vardagen och faktiskt ägna sig en stund åt att tänka på det man har och vara tacksam över det är en grej som känns väldigt förnuftig och viktig.

 Middagen fastnade tyvärr inte på bild men här ser ni en del av dessertbordet iallafall. Citron tart, äppelpaj, pecanpaj, pumpkinpaj. Och så vidare.....